En person kan nå sina mål genom att utarbeta planer och program, och sedan göra stegen i programmen target för target. Det finns dagliga och veckoliga handlingar som han måste göra och som kommer att resultera i fullbordade targets och program. Ett verktyg man kan använda sig av för att få sina program gjorda, sina planer fullbordade och sina mål uppnådda är stridsplaner.

En ”stridsplan” definieras som en lista med targets för den kommande dagen eller veckan som hjälper till att få till stånd den strategiska planeringen. Dessa targets hanterar handlingar som måste göras nu eller så snart som möjligt. De hanterar också allting som skulle kunna blockera en target, såsom något som är fel, saknas eller blir felaktigt gjort.

En del personer skriver stridsplaner som enbart en serie handlingar som de hoppas få gjorda under dagen eller den kommande veckan. Detta är okej och bättre än ingenting och är definitivt till hjälp med att organisera de nödvändiga handlingarna. Det är mycket möjligt att någon som inte gör detta kommer att få mycket mindre gjort och vara betydligt mer jäktad och ”upptagen” än någon som gör det. Ett utmärkt sätt för en person att uppnå produktion är att planera ut, på ett metodiskt sätt, vad han tänker göra under dagen eller den kommande veckan och sedan få det gjort. Men detta är att använda stridsplaner som ett verktyg på ett sätt som är mycket grundläggande.

Låt oss titta på definitioner. Varför kallas detta för en stridsplan? Detta verkar vara en mycket grov militärterm inom administrationens dagliga värld. Men den passar och är användbar.

Ett krig är något som äger rum under en lång tidsperiod och allting beror på vem som vinner eller förlorar. En strid är något som inträffar under en kort tidsperiod. En armé kan förlora flera strider och ändå vinna ett krig. Så när man talar om en stridsplan talar man om korta tidsperioder.

Det finns mer att säga om detta. När man talar om ett krig talar man om en serie händelser som inträffar under en lång tidsperiod. Inga ledare i krig var någonsin framgångsrika om de inte gjorde en del strategisk planering. Denna har att göra med krigets framåtskridande eller en stor del av det och har att göra med stora idéer på hög nivå. En strategisk plan är allmän, inte detaljerad, har bestämda syften och passar på toppen av den Administrativa skalan.

På lägre nivåer av vilken aktivitet som helst, nedanför strategisk planering, har vi taktisk planering. För att genomföra en strategisk plan måste det finnas en plan över rörelser (t.ex. hur många soldater måste skickas vart och vid vilken tidpunkt) och handlingar (såsom huruvida de kommer att attackera eller vänta på att något annat inträffar först). Dessa är några av de saker som är nödvändiga för att genomföra taktisk planering. Taktisk planering inträffar normalt sett vid lägre nivåer i en armé och används normalt för att sätta strategisk planering i verket.

Taktisk planering kan innefatta många detaljer, till och med ange de handlingar som en specifik soldat ska göra, såsom ”Soldat Joe ska hålla sitt maskingevär riktat mot träddungen på toppen av kullen och skjuta om någonting rör sig i den”.

”Ledningen på mellannivå” – ledarna av stora grupper soldater inom en armé ner till ledarna för små grupper omfattas av denna term – har att göra med att sätta strategisk planering i verket.

Den högre planeringsgruppen utfärdar en strategisk plan. Ledningen på mellannivå omsätter denna strategiska plan i taktiska order. De gör detta både på lång sikt och på kort sikt. När man kommer ner till order på kort sikt har man stridsplaner.

En stridsplan betyder därför att omsätta strategisk planering i exakta, utförbara targets vilka sedan utförs. Dessa ska uppnås inom den tidsperiod som är nära nuet, inte långt i framtiden. Så här har man en bra strategisk plan som sedan omsätts till bra, taktiska targets och sedan utförs, vilket resulterar i framåtskridande. När tillräckligt många av dessa handlingsförlopp har genomförts framgångsrikt innebär det att man kan vinna kriget.

Detta bör ge en ett grepp om vad en stridsplan verkligen är. Det är listan med targets som ska utföras i nuet eller så snart som möjligt. Dessa targets täcker bara en kort period av framtiden. Genom att göra dem kommer någon del av den strategiska planen att sättas i verket.

Från detta kan man klart se att ledning (management) fungerar bäst när det finns en strategisk plan och när den är känd åtminstone ner till de taktiska planerarnas nivå. Och taktiska planerare är helt enkelt de personer som omvandlar strategiska planer till targets, vilka sedan är kända av och verkställs av de i mellanledningen och vidare nedåt. När detta görs korrekt har man en mycket framgångsrik ledningsverksamhet.

En strategisk plan som är fullständig och korrekt kommer naturligtvis att leda till att handlingar görs som kommer att vara till nytta eller betydelsefulla. Och den strategiska planen i sig beror på program som skrivs i targetform som är genomförbara och utnyttjar tillgängliga resurser (pengar, anställda, utrustning, förbrukningsmaterial osv.).

Det vi kallar ”hörsamhet” (det att fullborda det som har beordrats) är i själva verket en utförd target. Den person som utför targeten kanske inte är medveten om den övergripande strategiska planen eller hur hans target passar in i den. Men ledningen måste se till att alla targets faktiskt får till stånd den allmänna strategiska planen.

När vi talar om samordning, talar vi egentligen om att se till att en strategisk plan omvandlas till en taktisk version som, på en organisations lägre ansvarsnivå, organiserar handlingarna så att de alla samordnas i en enda riktning.

Här är ett exempel på korrekt samordning. Om man placerade ett antal människor i en stor sal och fick dem att stå vända i olika riktningar och sedan plötsligt skrek åt dem att börja springa, då skulle de naturligtvis springa in i varandra och man skulle ha en fullständig förvirring. Detta är vad som sker när strategisk planering inte omvandlas till smidig taktisk planering och inte utförs på ett samordnat sätt. Dessa människor som springer i salen skulle kunna bete sig som att de hade mycket bråttom, kanske till och med var mycket upprörda och förvirrade. Det kanske skulle se ut som om de var på jobbet och producerade, men det skulle definitivt inte vara korrekt eftersom deras handlingar inte var samordnade.

Om vi nu tar samma människor i samma sal och får dem att göra något nyttigt, såsom att städa salen, har vi att göra med bestämda handlingar utförda av bestämda individer som har att göra med kvastar och moppar – vem som skaffar dem, vem som tar ut skräpet och så vidare. Den strategiska planen ”Ställ i ordning salen för sammankomsten” omvandlas till en taktisk plan som talar om exakt vem som gör vad och var. Det skulle vara en taktisk plan. Resultatet skulle vara en ren sal som är klar för sammankomsten.

Men ”Städa salen för sammankomsten” är uppenbarligen bara en liten del av en övergripande strategisk plan. Med andra ord måste den strategiska planen i sig delas upp i mindre delar.

I en organisation skulle ledaren för gruppen kunna ha en stridsplan som bestod av många olika steg. Dessa steg skulle ges till lägre chefer, vilka skulle skriva stridsplaner för sina egna avdelningar. Dessa stridsplaner skulle ha fler detaljer än den stridsplan som organisationens chef hade. Så vi har en stor övergripande plan som gradvis blir mer och mer detaljerad genom att delas upp i sektioner, och dessa sektioner uppdelade i ännu mindre targets.

Denna metod bör resultera i värdefulla uppnåenden som hjälper till att få den strategiska planen gjord. Och om du förstår allt som nämnts ovan kommer du att ha blivit mycket skicklig i vad som krävs för att samordna de många aktiviteter som måste göras för att åstadkomma en strategisk plan.

Denna planering beror på de tillgängliga resurserna. Så en organisation som ökar i storlek eller försöker utföra stora projekt, måste inkludera en del organisatorisk planering och targets och stridsplaner, så att organisationen hänger ihop medan den expanderar.

Man skriver inte en stridsplan baserat på ”Vad ska jag göra imorgon?” eller ”Vad ska jag göra nästa vecka?” Det här är bra på sitt eget sätt och bättre än ingenting. Men vad som ska hanteras är den övergripande frågan: ”Exakt vad måste jag göra för att genomföra denna strategiska plan för att uppnå exakt de resultat som är nödvändiga för denna del av den strategiska planen, inom ramen för tillgängliga resurser?” Då skulle man ha stridsplanen för nästa dag eller nästa vecka.

Det finns en sak som man måste akta sig för när man skriver stridsplaner. Man kan skriva en massa targets som har föga eller inget att göra med den strategiska planen. Dessa targets skulle kunna resultera i att folk hålls mycket upptagna men inte uppnår någon del av den övergripande strategiska planen. På så sätt kan en stridsplan bli till nackdel om den inte driver på någon övergripande strategisk plan och inte uppnår något taktiskt mål.

Vad är då en stridsplan? Det är de utförbara targets, i skriftlig form, som uppnår en del av en strategisk plan som måste göras vid den här tidpunkten.

En förståelse av targetsättning och ett kompetent bruk av targetsättning i stridsplaner är mycket viktigt för det övergripande uppnående som höjer produktion, inkomst, leverans (det att skicka ut sina produkter till de som vill ha dem) eller vad som helst annat som är ett önskvärt resultat.

Det är ett test på en chef huruvida han på ett kompetent sätt kan göra upp en stridsplan och sedan få sin stridsplan utförd. Detta visar kompetensen och förmågan hos chefen. Stridsplaner som ett verktyg kan också tillämpas av personer inom livets alla områden och inom vilken aktivitet som helst.