Det finns alltid någonting i en persons liv som han kan konfrontera. Konfrontera betyder att lätt kunna stå ansikte mot ansikte med någon eller något utan att undvika honom eller saken ifråga. Om en person kan konfrontera någon svårighet eller del av den, kan han göra någonting åt den.

Detta är en mycket användbar princip eftersom den öppnar dörren till att hjälpa vem som helst göra förbättringar inom något område av hans liv.

Exempel: En socialarbetare besöker en kvinna som heter fru Lind i hennes bostad. Fru Lind har en massa problem och berättar om dem för socialarbetaren.

Låt oss säga att fru Lind klagar över att hennes man är berusad hela tiden och aldrig kommer hem med någon lön. Alla möblerna är trasiga och de ligger efter med hyran.

Socialarbetaren skulle kanske, med bästa avsikt, säga: ”Vad ni borde göra, fru Lind, är att städa hela lägenheten. Skura rent från golv till tak. Vi har ju gett er såpa. Och få era barn tvättade och klä dem i de fina kläderna som vi skickade till er. Jag ska prata med er man om hans drickande.”

Även om fru Lind skulle städa hela lägenheten och sätta på barnen de fina kläderna är hon och socialarbetaren nu fullständigt oeniga. Socialarbetaren har sagt till fru Lind någonting som fru Lind av erfarenhet vet inte kan göras. Hon vet också att ingen kan tala med hennes make om hans drickande. Hon tror inte ens att ett totalangrepp från hela armén skulle kunna göra någonting åt herr Linds drickande. Hon vet detta. Och socialarbetaren har precis kört rakt in i fru Linds fullständiga övertygelse på den här punkten.

Låt oss säga att socialarbetaren istället hade funnit något som fru Lind skulle kunna konfrontera att göra och hade bett henne göra det. Även om detta låter mycket enkelt, är det mycket, mycket användbart.

Hon kanske hade lagt märke till att fru Lind under deras konversation hade tömt ett askfat. Så hon säger: ”Jag ska säga vad jag skulle göra. Jag skulle börja med det här lite i taget, och jag skulle städa det här stället. Varför inte hålla askfaten tömda?”

Först kanske fru Lind blir lite arg på socialarbetaren. Men när kvinnan har gått, kommer hon att gå runt och tömma askfaten.

Det är mycket förvånansvärt. Helt plötsligt upplever kanske fru Lind en stark känsla av hopp. Hon har inte blivit ombedd att klättra uppför en alltför brant backe. Hon har blivit ombedd att konfrontera att göra något som hon känner att hon kan göra. Förr eller senare kanske hon till och med får idén att det finns någonting som kan göras åt herr Linds drickande.

Metoden är att ta reda på vilka problemen är och sedan få något gjort åt dem som kan göras av någon som kan göra det.

Den första nivån av hopp är: ”Det finns något som kan göras åt det” och den andra nivån är: ”Det finns något som du kan göra.”

Den här principen att ge en person någonting som han kan konfrontera att göra är mycket, mycket användbar inom många områden.

Folk vet ofta inte hur de ska komma vidare i livet. De upplever det som att de inte kan göra några förbättringar i livet, att det är omöjligt att bli bättre. Men genom att använda denna information kan man visa en person eller till och med en hel grupp personer att det är möjligt att bli bättre.

Börja med att säga till personen du vill hjälpa: ”Skriv ner på ett papper en kort lista över de problem som du har i ditt liv.”

När personen har gjort det, frågar du: ”Vilket av dessa problem är lättast för dig att konfrontera? Skriv nu ner det.”

Säg därefter till personen: ”Skriv nu ner vad du med absolut säkerhet vet du skulle kunna göra åt den där sista saken du skrev ner.”

Och säg till slut till personen: ”Ser du vad du har skrivit ner sist på den här sidan? Gör det!”

Genom att använda dessa principer skulle man kunna bli en mycket framgångsrik rådgivare. Få en uppskattning av vad människor anser vara deras problem och svårigheter. Ta sedan reda på från dem vilka de känner att de kan konfrontera. Då får man ett problem eller en svårighet, och vad de skulle kunna konfrontera att göra åt det problemet. Och de kommer att göra någonting åt det och de kommer att vinna.

Det man måste se upp med är att folk ibland börjar gå framåt med alltför stort självförtroende och, likt ett barn som just lärt sig gå, rusar iväg i hög fart. Vanligtvis står de på näsan efter ungefär tre steg. De kan bli överambitiösa. Så man måste ge rådet: ”Gör inget mer än det här just nu.”

Om man ser till att göra följande: 1) snabbt får en uppskattning av vad personen anser vara fel; sedan 2) tar reda på vilken av dessa saker han kan konfrontera; sedan 3) tar reda på vad han ska göra åt den saken som han tror att han kan göra; och sedan 4) får honom att göra det; och vid den punkten insisterar man mycket bestämt att han ska få den saken gjord, kommer man att ha en överenskommelse varje gång.

De vet att man råder dem baserat på deras uppskattning av situationen, så man talar sanning.